Bosse Rappne visar sitt privata rike i Ulriksdals slottsträdgård – kika in!

B

osse Rappne har aldrig flyttat ­hemifrån. Hemma är det ett stående skämt att den nu 53-årige trädgårdsmästaren faktiskt bor kvar i huset där han föddes.

– Jag ser mig själv som en bonde. Jag lever och verkar i en miljö som jag tar hand om och förvaltar för dem som kommer efter mig. Och precis som bonden måste jag vara kreativ och hitta vägar så att jag kan fortsätta bo här.

Kreativ är han. Han är tv:s mesta trädgårdsmästare och har synts i rutan i över femton år; lärt oss tänka trädgårds-”psykologi”, njuta mer av livet och att ­skippa de där blå kornen i gräsmattan. Bosses liv har inga tydliga gränser mellan arbete och privatliv, men hans hem, de 130 kvadratmetrarna i slottsträdgården på Ulriksdal, utgör ett undantag. Här släpp­er han görandet till förmån för icke-produktivitet. Helst lägger han sig i favoritmöbeln, den röda soffan i vardagsrummet. Som visserligen sett bättre dagar men vars komfort inte går att byta bort.

Vid det stora matsalsbordet kan tjugo gäster sitta när extraskivorna är ilagda, och här är det ofta fullsatt. Men sommartid är det tomt inne hos familjen Rappne, för då lever de i trädgården och inte minst i det egna växthuset.

I ett växthus möts alla trevligheter: du odlar din egen mat, vilar i värme och umgås på samma plats

– Alla som kan borde ha ett växthus. Här möts liksom alla trevligheter: du odlar din egen mat, vilar i värme och kan umgås med dem du gillar på en och samma plats. Sommarhalvåret blir flera månader längre, och den enda lilla nackdelen med ett växthus är väl att gästerna har en tendens att bli kvar till väldigt sent, säger han och skrattar.

Grunden till huset, som kallas Direktörsvillan, lades på 1700-talet. Det ligger på kunglig mark och är k-märkt och stomskyddat, vilket innebär att Bosse och frun Mia, som är kökschef på Ulriksdals trädgårdskafé, inte får bygga ut sitt kök. Men det är ett pris värt att ­betala om man får bo i ett kulturarv. Köket moderniserades senast på 70-talet och det är endast med varsam hand man får göra förändringar.

Hemtrevnaden är påtaglig och Bosse berätt­ar att de nästan dagligen har någon gäst. Då sitter man i köket och umgås med kocken, som oftast är Mia.

– Jag lagar inte så mycket mat, oftast bara till min yngsta dotter med kompisar. Men Mia är fantastisk i köket!

Bosses drivkraft är att skapa visuellt välbalanserade miljöer, där harmonin går på djupet, i kombination med ett vittomfattande ekologiskt tänkande. Det som är vackert för ögat i dag, ska vara vackert för världen i många generationer efter oss. Hållbarhet, ekologi och miljöansvar är viktigt i allt han gör. Just nu bygger Bosse visningsträdgårdar för allmänheten att besöka och inspireras av ute på Ulriksdal, och han passar då på att göra webb-tv som läggs ut på den egna webbplatsen.

Efter 15 år med Äntligen hemma och åtskilliga år på TV4:s Nyhetsmorgon, vet han hur han ska förmedla sina kunskaper. Med den egna tv-produktionen kan han fördjupa sig och ta sig tid att lära ut långsamt. Precis som en trädgård tar tid att växa behöver man ibland våga vila i ett långsamt berättande, lite ”slow-tv”. Inslagen på webbplatsen blir som kapitel i en levande bok om trädgård.

Bosse har drivit slottsträdgården Ulriksdal i decennier. Hans far började verk­samheten på 60-talet, och varje sommar och alla lov var Bosse i trädgården och lärdes upp. När fadern dog i förtid började Bosse på Willys blommor, en liten butik på Östermalm vars innehavare blev som en fadersgestalt och mentor. Här föddes också Bosses fascination för det visuella. Förutom de vackra blomsterarr­angemangen, fängslades han av den konstnärinna som varje vecka kom och skyltade om. Han tror att det var där och då fröet sådd­es till hans eget konst- och fotointresse.

– Jag var bara tjugo när jag tog över Ulriksdal. Efter att pappa dog drevs det av Axel Johnson-gruppen i tio år, men sedan tog jag och mamma tillbaka verksamheten. Jag hade massor av idéer, men inga pengar och funderade på hur jag skulle kunna locka hit folk. Jag ville bort från det industriella och erbjuda något mer småskaligt, personligt igen.

I samma veva kontaktades han av konstnären Monica Lundegård som inför en utställning på konstmuseet Prins Eugens Waldemarsudde ville ha hjälp att skapa en klänning av levande material. Bosse lyckades bygga en växtkreation som modell­en till och med kunde röra sig i, och det blev en omedelbar succé som genererade mycket skriverier.

Jag har ägnat mig åt gerilla-marknads-föring för att bygga upp Ulriksdal

– Jag förstod att jag måste ägna mig åt någon typ av gerillamarknadsföring för att bygga upp Ulriksdal och skapa nyfikenhet och press. Sedan dess satsar jag alla pengar det skulle ha kostat att annonsera, på att skapa upplevelser både härute och på mässor. När man kommer hit ska man upptäcka nya saker varje gång. Här ska finnas gott att äta och mycket vackert att titta på. Personalen ska må bra, och mina gäster och kunder ska kunna gå härifrån och berätta för vännerna om sina upplevelser.

Bosse Rappne är trädgårdsmästare och entreprenör, men beskriver sig gärna själv som trädgårds-”psykolog”.

– Om vi mår bra i våra hem och i våra trädgårdar orkar vi ta oss an den stora världen. Vår tids stora folksjukdom är stress, men genom att skapa en trädgård där du kan njuta, skapas en motvikt till det höga tempot. Den som förstår hur odlande fungerar och är intresserad av jorden och växandet, kommer att vidga sitt tänkande till att omfatta världen utanför det egna staketet. Man vill inte bespruta sina egna grödor utan kunna plocka tomaten direkt från plantan och äta den. Ekologi, miljötänkande och ­reducerad stress följer alltid med den som har en trädgård att sköta. Trädgården får aldrig i sig utgöra en stressfaktor. Se till att ha ett uterum med tak så slipper du ta in och ut dynor utan kan slänga dig där på direkten och ta en liten siesta när du kommer hem från jobbet, råder Bosse.

Den stora hängsängen i hans trädgård är ett exempel på det tänkandet.

– Jag ville få samma vackra ljus som man får i en pergola och en viloplats som inte krävde några förberedelser.

Hängsängen byggde han först till sig själv, men idén togs upp av Äntligen hemma och blev en tittarsuccé. När Bosse vill ha ordentligt med vila tar han den egna ­båten ut i skärgården – med ett obligatoriskt stopp på Fjäderholmarna och middag hos vännerna som driver krog där. Ofta blir kvällen sen innan färden går vidare. Livet ska njutas och tanken stillas, det är då nya idéer kan födas – eller planteras, om man pratar trädgårdsspråk.

Publicerad i Sköna hem nr 7, 2015.

LÄS MER:

Roy Fares – mr Cake himself – öppnar dörren till sin Östermalmsvåning– kika in!

Välkommen in i Amelia Adamos vackra, men något kontroversiella, Dalarövilla

Titta in i Granitgrundarens inspirerande hem!

• Vill du lära dig mer om inredning, få kunskap om färgsättning och kunna se helhetslösningar i ditt eller andras hem?
• Sköna hem har Sveriges bästa inredningskurser, som hålls med kunniga kursledare i Sköna hems redaktionslokaler.