Vårt sovrum har eget badrum och känns som en hotellsvit – vi njuter som om vi vore på en weekendresa
I föräldrarnas sovrum står balkongdörrarna på vid gavel. Väggarna är målade i en blågrå ton, Light blue från Farrow & Ball. Sänglampa i art déco, från Dusty deco. Sammetsklädd sänggavel, Dis, sänglinne från italienska Frette och kuddar och överkast, Garbo.
Fransk espri i köket med nätta möbler och balkongdörrar som vetter ut mot våningens ena kungsbalkong. Matsalsbord, Franska testamentet, med Thonetstolar inropade på auktion. Taklampor i mässing köptes på Harrods i London av inredaren Veronica. Mässingshylla med svarta hyllor från Brandstationen.
Vid den stora köksön, specialritad av Stockholm kök & snickeri, lagar man gärna mat tillsammans. På väggarna fotokonst av Roger Velasquez.
Vardagsrummet med sovrummet i fonden. Ovanför öppna spisen förstärker en stor rund spegel våningens Swedish grace-känsla, från Garbo interiors. Vita klotlampor från Flos.
En dovt pastellig matta, från Streco, håller ihop soffgruppen i vardagsrummet. Soffan är från Eilersen, kuddarna från bland annat Garbo. Soffbord och drinkvagn, Sjöström antik. På bordet vas Dagg av Carina Seth Andersson, Svenskt tenn. Till höger Bruno Mathssons Jetson och Hans J Wegners stol Kastrup, närmast två fåtöljer Beetle av Gamfratesi för Gubi.
Färgstark bar med drinkvagn, Sjöström antik, och lampfot från stadsmissionen. Konstverket är ett containerfynd från Barcelona.
Tjugo personer ryms runt det stora bordet som är specialtillverkat av formgivaren och möbelsnickaren Attila Suta. Matsalsstolar i olika nyanser av turkosblå sammet, från Gubi. Den stora mattan är från Knut mattor. På bordet står ett dekorativt fat med statyett i matchande färg, ett arvegods. Ljusstakar av Arne Jacobsen för Georg Jensen. I bred guldram, en olja av konstnären Bo von Zweigbergk från 1923.
I hallen möts alla rum. Konstruktionen av glas och svart stål är ritad av Hermelin & Palmstierna arkitekter och öppnar upp mot köket med stor matplats, samt släpper in ljuset. Här ryms utan problem en arbetsvrå. Skrivbord i teak köpt i Köpenhamn, liksom Hans J Wegners Kastrupstol. Skrivbordslampa i mässing, Gamla lampor. Den dekorativa mässingsskapelsen är en italiensk 70-talslampa. Mattan är köpt på Bukowskis.
Drinkvagnen i grönt är en av Josef Franks mest utpräglade funkismöbler, tillkommen i slutet av 30-talet för Svenskt tenn. Bordslampa av Michael Anastassiades, Flos. Orange läderboxar, Palmgrens. Målning av den iransk-svenske konstnären Karl Momen, 1990.
Efter 20 år i villa ville familjen flytta tillbaka till stan. Den vita villan i funkisstil skulle bytas mot våning i centrala Stockholm, och man var redo för en ny inredning.
Viktigast? Att få till ett varmt och ombonat hem. Möbler såldes av och familjen lät en ny stil och estetik växa fram under övervakning av Veronica Carenfelt, svensk inredare bosatt i Barcelona.
Familjen reser mycket och lade upp en plan där möbler och konst skulle köpas in från olika delar av världen. Men även familjens första generation möbler kom till användning efter att ha förvarats i förråd under den vita, minimalistiska perioden.
Den nya bostaden är en 220 kvm stor lägenhet med två öppna spisar, kakelugn och väl tilltagna sociala ytor. Därtill finns 27 meter lång kungsbalkong med morgon- och eftermiddagssol, och utsikt över stadens takåsar.
Att hitta en balans mellan loppisfynd, antikviteter och designklassiker blev en rolig utmaning för inredaren Veronica.
– Jag älskar att fynda på lokala marknader runt om i världen, och familjen var öppen för nya prylar, stilar och föremål, berättar hon. Vi var överens om att en helt ny atmosfär skulle in.
Våningens rum målades i en varmt ljusgrå kulör med snickerier i samma nyans. Hall, korridor och de tre sovrummen fick andra, dovare och varma färger. Att blanda dyrgripar med containerfynd var ett roligt sätt att hitta rätt ton i det nya hemmet.
Störst budget fick nya textilier – nu skulle det frossas i tyg och mattor! Veronica lyckades få paret att satsa på antika mattor i alla rum och hellånga gardiner som i samtliga rum går i väggarnas färg.
Att ha en matsal kändes roligt igen efter många år med kök och matplats i ett.
– När barnen var små kändes det viktigt och härligt att umgås runt matlagning och läxläsning, men nu var vi redo för middagsbjudningar utan att se disk och matstök, berättar paret. Vi ville ha en klassisk matsal med plats för 20 personer. Vi har stora familjer och älskar att bjuda in till fest.
En annan fördel är att de två ungdomarnas sovrum finns i en separat del av våningen och har eget badrum.
– När barnen är små är det skönt och praktiskt att ha dem vägg i vägg, men med stora ungar är det bättre med mer avskilda delar – både för dem och för oss. Vårt sovrum har eget badrum och känns som en hotellsvit – vi njuter som om vi vore på en weekendresa.
För inredningen hade man inga direkta regler förutom att allt skulle vara från 1900 och framåt. Art nouveau, jugend och art deco kändes hel rätt, men även coola 60–70-talsprylar skulle finnas med i hemmets nya estetiska bas.
Unga inredaren Veronica stötte bara på patrull när hon ville köpa in fåtöljer och lampor från 80-talet. Då sade paret bestämt nej.
– Det ligger för nära vår egen barndom och uppväxt. Det är säkert jättetrendigt och coolt för andra, men inte för oss som redan haft den stilen en gång.
Att köpa nytt är lätt men att hitta gamla dyrgripar på auktionshusen tar tid.
– Utan hjälp hade vårt hem säkert blivit fint – vi är båda roade av inredning, men med proffshjälpen har vi fått ett hem vi älskar. Ingen av oss vill ens lämna våningen – den ger oss så mycket energi och glädje.
Av: Marie-Louise Douglas
Foto: Helén Pe
