
E
n egen ö. 8 000 kvadratmeter natur, frihet, trygghet och välbefinnande. I egen lunk.
– Vi har alltid haft en förkärlek för öar, oavsett om vi bott permanent där eller hyrt något ställe, berättar Carina som tillsammans med sin man Jacob köpte Lyckans ö för fem år sedan.
– Och huset hade fått stå orört! Ingen hade renoverat sönder eller moderniserat! Det var ju ren lycka för oss som uppskattar att renovera, för det behövde göras förbättringar. När den här möjligheten att köpa Lyckans ö dök upp, var det som att få så mycket gott på en och samma gång. Som ett mycket värdefullt Kinderägg.
När möjligheten att köpa Lyckans ö dök upp, var det som att få så mycket gott på en och samma gång. Ett Kinderägg!






Lyckans ö ligger i den norra delen av sjön Barken, strax utanför Smedjebacken i södra Dalarna. Det var grosshandlaren och ingenjören Carl de Val från Stockholm som i slutet av 1800-talet lät bygga det gröna huset med uppseendeväckande former, tinnar, torn och många runda fönster. Han byggde också ett båthus på öns sydöstra sida, med en ateljé i kupolen till sin målande dotter.
Det tar cirka tio minuter att ta sig över vattnet till Lyckans ö i Carinas och Jacobs motorbåt. Man ser inte boningshuset från hamnen där båten ligger, det visar sig först när man kommit närmare. Efter en lov landar vi på andra sidan ön, vid båthuset. Kommer man med tåg eller bil söderifrån syns det gula båthuset klart och tydligt när man närmar sig Smedjebacken. En ort med gamla båttraditioner och slussbyggen.
Det blir morgon och ljust, så går dagen och det blir kväll. Man går runt i pyjamas och gör det man vill
Vattnet kluckar stilla när vi kliver iland, och från bryggan är det en lätt stigning längs den lilla stigen upp till det gröna huset med tinnar och torn.
Väl uppe öppnar sig utsikten åt alla håll. Huset ligger högst upp och nästan mitt på ön. Här ser man norrut mot de mjukt rundade skogklädda bergen, vattnet runt om och silhuetten av Smedjebacken.
Cirka 120 år har gått sedan huset stod klart. Redan från början bestämde Carina och Jacob att gå varsamt fram med renoveringen. Den gamla brunnen har restaurerats men inget vatten är indraget. Huset värms upp med kaminer och det finns ingen el. Batterier och gasol får i stället bli alternativa lösningar, och det fungerar. Nästan alla möbler som ingick i köpet har familjen behållit, målat om och gjort fina.




– Man vill ju vara här hela tiden, så mycket som möjligt, säger Carina. När man kommer hit infinner sig en känsla av att inget stör. Man upplever tiden långsammare, funderar inte så mycket på den överhuvudtaget. Det blir morgon och ljust, så går dagen och det blir kväll. Man kan gå runt i pyjamas och göra det man vill.
– Min rutin när jag kommer hit är att hälla upp ett glas vin och sedan gå runt och kolla träd och blommor vi planterat, säger Carina. Titta efter fåglar som bor här på ön eller runtomkring.
Carina och Jacob ägnar mycket tid åt att gallra den täta skogen på ön och ta vara på veden. Det är Jacobs favoritsyssla. Att planera, vårda och se skogen och vad som händer när man förändrar förutsättningarna. Hade han inte blivit läkare hade han velat bli arborist.
Och ännu är de inte klara. Men nu når solljuset hela vägen ner till marken och ger liv åt fler växter. Vitsipporna tittar återigen upp ur marken om våren.
Under sommarkvällarna eldar vi i bergslagskaminen på badbryggan och tittar på den fantastiska solnedgången




Öns 8 000 kvadratmeter är en lagom yta att vara på utan att det känns för stort och krävande. Barn, släkt och vänner får plats och kan hitta sina egna vrår någonstans på ön. Eller sticka ut på en fisketur. Jacob och Carina gör ofta båtutflykter till andra öar för att plocka svamp eller bär.
– Det är sådan frihet att vara här och veta att man inte behöver bli störd. Om man inte vill, säger Carina. Ingen kommer oanmäld, det är tyst när man öppnar dörren och man kan bada naken när man vill. Just det är ju så bekvämt här, det är inte långt till vattnet. Under sommarkvällarna eldar vi i bergslagskaminen på badbryggan och tittar på den fantastiska solnedgången.
På senhösten stänger familjen huset för säsongen, och nya planer och tankar för Lyckans ö tar form under vintern. Familjen fortsätter att njuta av att vara på sin ö, i sin egen lunk.
Inredningsanalys: Lite på sniskan
En lantlig idyll, javisst. Men bräder på skrådden, vågade färger
och avsaknad av puttinutt gör intrycket mindre snällt och romantiskt. I stället tillåts husets inneboende skönhet att blomma ut.
Av Karolina Karlsson
-
Coola kulörer
Starka färger är ingalunda ett modernt påfund. Man kan lätt få för sig att gammalt är synonymt med bleka pasteller, men färgskalan som möter oss i dag är ju ofta resultatet av många års nötning och solblekning. Färgerna i detta hus, som det äckelhärligt ärtgröna och mustigt mauvelila, upplevs som vågade men är i själva verket mer genuina. Och visst blir intrycket oväntat lugnt ”trots” en djupare palett. För att inte tala om hur modernt man upplever den frihandsmålade dekoren på väggarna av diagonalställda bräder! -
Ombonat, men inte pyntat
Den sparsmakade inredningen ger det romantiska och lantliga ett nutida lugn. Här behövs inget pynt, utsmyckningen utgörs i stället av fina möten mellan horisontellt och vertikalt, ljust och mörkt. Här och var har man dekorerat med en sak. Som en enkel glasburk med blommor eller en stekpannesamling. -
Ljusblänk
Mot sovrummets matta mauvefärgade väggar har taket målats blankt vitt, vilket har en ljusreflek-terande effekt. Detsamma gäller det vita kaklet bakom kaminen och kökets 15 x 15 cm-kakel i tegelsättning ända upp till tak. Praktiskt, vackert, lugnt.
Ur Sköna hem nr 10 2019, prenumerera på Sköna hem
Läs mer:
Sommarvillan på Resarö – gick från 70-tals kostym till sekelskiftesdröm
Unikt sommarhus vid Åhus strand (du måste se det toppinredda växthuset!)
Pampiga skärgårdsvillan i jugendstil är full av vackert gröna toner
_________________________________________