
F
örutom att ha ett ovanligt vackert namn står det klart att Midsommarkransen är en stockholmsstadsdel som bär på många berättelser om sin samtid. Visste du till exempel att stans första bensinpump låg precis här i hörnet av Julikullen där familjen Westergren bor, att den hette Mack och att det är därför vi på vardagsspråk säger att vi ska svänga förbi ”macken” när vi ska till en bensinstation? Nu vet du.
De utmärkande tegelhusen som går under namnet ”Tellusborgarna” var några av de första bostadshusen som byggdes här kring förra sekelskiftet, då som
arbetarbostäder åt dem som jobbade i tegelbruket, beläget här under början av 1900-talet.


Sedan Sofia Westergren flyttade till ”Kransen” för nio år sedan har hon velat bo just precis i det här huset. När hennes och maken Pelles första barn Hugo kom till världen för tre år sedan bodde de i en liten lägenhet tvärs över gatan till omtalade kvartersbiografen Tellus. De hade precis börjat fundera på att flytta till större när de snubblade över annonsen med trean på 89 kvadratmeter, ett kvarter bort.
Kanske kan man lära känna oss lite genom att läsa
på bokryggarna och se vad vi korkar upp till helgen
– Det var en kvart kvar på måndagsvisningen, så vi tog Hugo i en bärsele och sprang över. Vi kände nog på en gång att det var rätt, och efter en offensiv budgivning blev lägenheten vår, säger Sofia.
Hon har inte flyttat så många gånger i sitt liv, det nostalgiska i henne gör att hon blir väldigt fäst vid en plats.


– Samtidigt kan jag drömma mycket och stort, men känslan av ”hemma” är ändå alltid det viktigaste, säger Sofia, och fortsätter:
– Pelle har, på riktigt, flyttat 14 gånger så han har inte samma behov av att rota sig. Det kanske är bra, då kommer vi i alla fall inte fastna någonstans bara för den sakens skull!
Det mjuka eftermiddagsljuset hittar in i vardagsrummet på Tellusborgsvägen. Väggarnas brokiga konst, möbler valda med omsorg, en uppsjö av vackra kokböcker från världens alla hörn, och massor av goda viner, hjälper till att svara på frågan om vad som egentligen är ”hemma” för Sofia och Pelle.
– Jag vet inte, men kanske kan man lära känna oss lite bara genom att tassa runt här, läsa på bokryggarna och se vad vi korkar upp till helgen. Vi är nog lite livsnjutare; vi älskar att resa, dricka vin och bläddra i kokböcker även om vi aldrig lagar något ur dem. Både jag och Pelle har vuxit upp i hem med många möbler och udda ting. Vi trivs bäst när det inte är alltför avskalat, även om det inte får bli stökigt! Jag ska på intet sätt försöka förminska mitt eget kontrollbehov … säger Sofia och skrattar.


Innan familjen flyttade in fanns här ett standardkök.
– Vi ville utnyttja takhöjden bättre eftersom köket är väldigt litet. Jag har alltid gillat valnöt, och tänkte att mörka golv kan vara bra för att dölja bebiskladd. Eftersom vi älskar kökshäng var vi överens om bistrokänslan, men vi ville ändå inte ta i så mycket att det inte längre skulle passa med resten av huset. Det blev halvkaklade väggar med dekorlist. I dag är vi nöjda, men det var ganska tålamodsprövande för både Pelle och min pappa att renovera kök tillsammans samtidigt som Pelle hade Hugo, då 9 månader, på höften och den där känslan av att inte räcka till någonstans.
Det stora, gedigna matsalsbordet i vardagsrummet är sprunget ur den romantiska tanken på stora stimmiga middagar med vänner som aldrig vill gå hem.
– Men, reality strikes, säger Sofia. Hugo sover precis intill så det var inte så genomtänkt. Nu blir det alltid att vi tar in alla stolar i köket när vi har folk här, det är också mysigt.

Förutom köket har Pelle och Sofia inte gjort några större förändringar. De förra ägarna hade gjort allt det där tråkiga som att dra om el och slipa golv.
– De hade till och med valt fina färger i vardagsrum och sovrum. Men vi brassade på med en riktigt mörkblå färg i hallen.
Även om Pelle och Sofia tar alla inredningsbeslut tillsammans är Pelle den som har stenkoll på konstauktioner.
– Mycket av konsten är sådant vi har fått av våra släktingar och Pelles låtsaspappa som är superintresserad. Med konst gäller det nog att inte vara så brydd om vad som passar ihop. Vänta inte på den perfekta tavelväggen, tänk i stället att allt du tycker om kommer att göra sig fint där uppe.
Nu har Sofia och Pelle fått sitt andra barn, sonen Ed som hunnit fylla ett, och med det kommer tankarna på nästa bostadsbyte.
– Vi får plats här ett tag till, samtidigt gillar man ju inte känslan av att något är helt klart. Just nu drömmer vi om att köpa loss vinden ovanför. Det skulle ge oss 50 kvadratmeter till i effektiv boyta. Tänk! Ett jätteprojekt naturligtvis, men också ganska ”drömmigt”.
Arr: Josephine Blix & Louisa Hammarbäck
Text: Josephine Blix
Foto: Mikael Axelsson
Ur Sköna hem nr 14 2018
Läs mer:
Se Tommy Hilfigers glamourösa 525 kvadrat-lya i ikoniska Plaza hotel, New York
Inred drömmigaste uteplatsen – våra 7 bästa knep