– Jag tyckte om vyn från hallen rakt in köket direkt. Och att lägenheten inte är avstyckad utan känns genuin. Jag har bott in mig, renoverat långsamt och ändrat mycket, men det fina plankgolvet har jag inte rört.

Vita väggar fick bli grå, även taket har målats i samma grå ton. De vita inslagen står golv och garderobsväggar för. För att öppna upp mellan kök och vardagsrum/sovrum satte hon in dubbeldörrar.

– Öppningen gjorde att det blev en mer social känsla här hemma. Jag kan lägga i en skiva i bordet och då kan vi sitta sex personer i köket. Jag gillar att ha kompisar på middag.

Att möblera smart på få kvadrat är alltid en utmaning. Det ska finnas plats för säng, matplats och umgänge. Och ändå inte kantra åt det övermöblerade hållet. Hur tänkte då Josefina?

– Jag valde bort soffa. Först hade jag en, men tillsammans med sängen såg det inte klokt ut. Två stora möbler i ett litet rum, nej det går bort. Nu står min mormors gamla NK-fåtöljer Lilla Eva av Kerstin Hörlin-Holmquist framför fönstret. Så nätta och fina, i grönt manchestertyg som färgklickar i det grå.

Teven har Josefina också sålt. Det är på datorn det händer ändå. Eftersom köksbänken är hela tre meter lång har hon lyckats få in både disk- och tvättmaskin där. Det förenklar livet. En garderob i hallen och fyra i det kombinerade sov- och vardagsrummet gör att hon inte behöver sakna plats för kläder, skor och städattiraljer.

Inredningsmässigt blandar hon gärna in lite nytt bland kärt arvegods. Som en Gubilampa över matbordet – som har stått i familjens sommarhus i Bohuslän. En Le Klint-skärm på Carl Malmstens golvlampa Staken. Dessutom kryddar Josefina med inköp från sina resor. Hennes stora sur intresse har tagit henne till bland annat Bali, Sri Lanka och Costa Rica.

– Jag stortrivs här, med ljuset, lugnet och alla trevliga grannar. Men det är klart, får jag drömma så skulle ett litet torp eller kolonilott sitta fint som kontrast till livet i stan.